Hoho i natten...
Är attans trött på det här nu och min egen tanke kring yrseln är att det är mitt urlåga blodtryck som spökar. Fast jag tänker testa sjukgymnasten och ge läkarna på Öron en chans...man vet ju aldrig.
Tanken slog mej förut att jag har haft problem med yrsel väldigt länge...det har bara inte varit så påtagligt förut. Visst har jag varit yrslig till och från, främst på morgonen och jag får ofta ligga kvar lite extra innan jag sätter mej upp.
Kommer ihåg att jag ofta var väldigt yr på morgnarna när jag arbetade på mitt förra jobb. På slutet åkte jag alltid taxi till jobbet på morgonen (såååå skönt!!), men innan det tog jag bussen. Blev då tvungen att byta buss inne i stan och väldigt ofta när jag väntade på nästa buss så kom yrseln. Minns framför allt en gång då jag kände att det var riktigt illa... Gick in i en tobaksaffär för att be om ett glas vatten och tanten som jobbade där inne såg ut som om hon sett ett spöke. Jag var säkerligen kritvit i ansiktet (jaaa, värre än normalt, jag är ju en blekfis). Hur som helst så fick hon ner mej på en pall och gick iväg för att hämta vatten, sen minns jag inte mer förrens jag vaknade upp på golvet och två ambulans killar stod böjda över mej. Tydligen hade jag svimmat och åkt framåt och därmed slagit huvudet i kassadisken. Förutom att jag drog på mej en lätt hjärnskakning och var en aning groggy var det ingen fara med mej. Fick åka in till akuten och stanna kvar för observation, men eftersom dom inte hittade nåt konstigt rann det ut i sanden.
Det kom jag att tänka på nu, mitt i natten. Ibland är man bra konstig :)
Dessutom har jag gjort nåt, alldeles nyss, som jag inte gjort på väldigt länge...jag vräkte i mej en hel dubbel Brejk...
Niklas, om du läser det här: Jag lovar att köpa en ny åt dej!
Gott var det i alla fall! Ska ge sängen ett försök till...ska ju snart upp igen och jag behöver verkligen min sömn.
Natti natti och håll tummarna för att jag lyckas somna...
Sofie, Sofie...inte kul att må som dig.
Hade en period i mitt liv då jag hade same skit med yrsel dag ut och dag in, spydde och svimmade. Vårdcentralen hittade inget men föreslog att jag skulle prova vitaminer för kvinnor i fertil ålder. Jag gjorde så och mådde mycket bättre efter 3 veckor. Kanske att dom hette vitamineral???
Tror inte att det var bristen på saker i blodet som var det stora problemet men jag kompenserade med järn, vitaminer och allt som tabletterna innehöll och kroppen tackade för det :)
Krya på dig! Kram
Jag är jättedålig på att äta vitaminer...måste ta tag i det och skärpa mej faktiskt. Vet inte hur många olika burkar med vitaminer jag köpt i mitt liv, men det slutar alltid på samma sätt. Jag är duktig i en vecka, sen står burken där tills tabletterna blir för gamla och jag får kasta dom...
Kram
