Var ju som sagt på sjukhuset i dag för att träffa en av dom läkarna som håller i studien. Först fick jag svara på en massa frågor (för att se om jag platsade i studien) och sen fylla i en del papper. Hon förklarade även hur det kommer att gå till och gav mej nödvändig info. Lyckligtvis uppfyllde jag dom kriterier som ska uppfyllas och nu är jag alltså med :) Först ska jag fylla i en "mag-dagbok" under 14 dagar och sedan kommer jag bli kallad till MR röntgen och tillhörande undersökning. Visst kommer det bli lite obehagligt att göra undersökningen (en ballong som dom blåser upp i tarmen med olika tryck) men jag har gjort det förut och överlevde, hehe. Jag har allt att vinna och inget att förlora så det är bara att köra på! Sedan blir jag indelad i någon av dom två grupperna, antingen den där man får lära sej självhypnos eller den där man får gå en IBS-skola. Vart jag än hamnar så tror jag det blir bra eftersom dom båda har visat goda resultat på dom som genomgått det. Sen kommer jag att få göra om MR röntgen och undersökningen och det gör dom för att se förändringar i hjärnan eftersom det visat att personer som lider av IBS får vissa förändringar i just hjärnan. Lite skrämmande och nervöst, men väldigt bra!

När jag ändå var på sjukhuset passade jag på att äta lunch med pappa, han jobbar där just nu. Varsin räksallad fick det bli, mums!

Sen bar det iväg till skolan för att hämta Felicia och så hem för att möta upp Niklas och Isabell som precis kommit hem från Örebro. Och så iväg igen med barnen ut till Grebo och hälsa på brorsan Andy, Carro och lillskrutten Elliott. Jättemysigt var det och att vi fick gott fika gör ju inte saken sämre, gottegris som jag är :) Nu sitter jag hemma i soffan efter att ha släppt av Felicia hos sin pappa, hon är ju där egentligen den här veckan. På vägen hem svängde vi även förbi McDonalds med en gråtande Felicia som var helt ifrån sej över att behöva äta själv eftersom pappa, bonusmamma och lillebror redan ätit. Hon tyckte det skulle bli så ensamt att äta själv och hulkade där bak i bilen. På min fråga om det skulle kännas bättre att äta McDonalds i stället kom ett snyftande Jaaaa! därbakifrån och saken var avgjord! En liten muta nån gång ibland kan väl inte vara hela världen...?

Nu tänker jag ha en mysig kväll med den delen av familjen som är hemma och i morgon bitti klockan 08.00 ska jag vara på jobbet...pigg och glad...nåja, glad i alla fall!

Önskar er alla där ute en riktigt mysig fredagskväll.